curramolla

hemglassbilen körde precis förbi här utanför. utanför mitt fönster. kunde inte låta bli att stanna till och titta. bara sitta där och titta ut genom fönster. låta tanka fara iväg någon annan stans. någon annan stans som inte är här och nu. itne här. inte nu. utan då. då för längesen. för längesen då man var liten. tankarna for tillbaka till barndomen. då när man reagera genom att springa o tjata på mamma när man hörde att glassbilen kom. "ja vill ha glass". "kan vi itne köpa glass". "snälla". "snäääääääääälla". ofta behövde man inte tjata så länge för glass är ju gott. väldigt gott. så man gick med stora ögon och en dreglande mun fram till glassbilen. stod där en lång stund för att bestämma vad man ville ha. ofta ville man ju ha allt. men det gick ju inte. oftast blev det att man gick därifrån med en storpack med blandade sorter. om man hade tur var det en sådan förpackning som innehöll en leksak eller liknande reklampryl. mamma han nästan inte äns ställa ner förpackningen innan man var där och ryckte och ville plocka ur den godaste glassen. såklart. man vill ju inte ha en äcklig glass. för vem vill det.
bardomen var en underbar tid. jag önskar nästan man kunde vara barn hela tiden. nu gäller det väl mer att ta tillvara på barnet inom dej och inte glömma bort det. för har du otur kanske det inte hittar tillbaka. och hur kul skulle livet vara då.

det känns som att jag har läst samma kapitel om och om igen. samma sida om och om igen. samma ord om och om igen. detta kapitel börjar bli lite uttjatat nu. vill gå vidare. vill bläddra till nästa sida. börja på ett nytt kapitel. nyfiken på att se vad som kommer att hända där. men jag är fortfarande kvar på samma kapitel.

nörd. nörd. jävla nörd. nörd är ett ord som fått en dålig mening. en dålig betydelse. något nedvärderande. till och med när jag söker på ordet på nationalencyklopedins hemsida så får det ingen positiv mening. detta är vad jag läser där. "nörd, enkelspårig och något löjeväckande person med fanatiskt detaljintresse men förment undermålig social kompetens." en nörd är alltså en löjleväckande person. löljeväckande. det var fan det mest komiska jag läst idag. inte nog med att en nörd är en löjleväckande person utan denna har även dålig social kompetens. det enda man skulle kunna tolka som positivt i meningen från nationalencyklopedin är att en nörd har ett fanatiskt detaljintresse. eller är fanatiskt detaljintresse något positivt. för mig låter det som att det är en mobbare som har skrivit betydelsen för nörd på nationalencyklopedin. en jävla mobbare. en taskig jävlen. en löjleväckande person med dålig social kompetens. men då blir ju mobbaren en nörd. eller är detta bara en tolkningsfråga. för jag tycker att en mobbare är en löljeväckande person med dålig social kompetens. för om man nu även söker på meningen social kompetens så är det detta som kommer fram. "social kompetens, förmåga att umgås och kommunicera med människor i ens omgivning på ett sätt som befrämjar den sociala samvaron. Hög social kompetens anses värdefull i t.ex. skola och arbetsliv." har du någonsin vart med ett gäng mobbare som du får ut någonting ur samtalsämnena. jag har då verkligen inte det. nu gör jag det väl enkelt för mig. vill inte krångla till det mer än vad jag redan gör så vi skapar härmed en mobbare.
vi har mobbare nr1. nr1 är en tjej. en tjej som vi säger går på högsatadiet för det är väl där mobbningen märks av mest för dom flesta. nr1 är en mobbare. detta betyder ofast då att hon är en av dom coola personerna som alla gillar bara för att hon är med i coola gänget. jag måste tyvärr medge att jag har vart vän med en sådanhär person. dock inte på högstadiet för då palla jag inge mera. för då fick jag inte ut något av att umgås med dessa. samtalsämnena var inge givande. (dålig social kompetens?) samt att jag tyckte att allt handlade om samma sak. smink. killar. kläder. vilka som är coola/nördar. allt handlar om att fortsätta vara cool och hur man ser bäst ut. vilka jeans gör att jag ser smalast ut. vilken sminkning framhäver mina ögon etc. (enkelspårig och något löjeväckande med fanatiskt detaljintresse?) någon som hänger med. det är alltså mobbarna som passar in på den kassa beskrivningen på vad som är en nörd.
detta inlägget skulle egentilgen hade om hur jag tycker att en så kallad nörd (inte mobbaren nu) är en väldigt intressant person. hur dessa personen är med intressanta. hur dessa personer ofta har med att komma med i en diskussion. okej att jag kan hålla med att en så kallad nörd kan ha ett fanatiskt detalintresse. men det är ju just detta som gör dom så himla intressanta. och ofta är ju inte dessa så kallade nördars intresse smink och kläder. och jag håller verkligen inte med om att nördar har dålig social kompetens. det är bara det att det är en mobbre som har skrivit förklaringen på ordet nörd och en mobbare pratar aldrig med nördar vilket då leder till att mobbaren aldrig fattar hur bra social kompetens en nörd har.

jag är en nörd. en stolt nörd. är jag då beskriven som en enkelspårig och något löjeväckande person med fanatiskt detaljintresse men förment undermålig social kompetens så får det väl vara så. ni som aldrig har pratat med en nörd tror väl fortfarande på detta. men det är bara er förlust.

jag <3 nördar
nördar rules

dan före dan
undrar hur många ungar som inte kommer kunna sova i natt. minns själv hur det var när man var liten. bara ligga där och vänta på tomten. inte kunna sova. "vad finns i mitt paket?". bara en sak som snurrar runt i huvudet. klart att jul är mysig. morgondagen ska bli riktigt mysig.
längtar även tills jag och camilla ska upp och åka skidor. jävlar vad kul vi kommer få.

god jul och gott nytt år

ALLTID
alltid när jag släpper garden och slappnar av. alltid händer det samma sak. samma sak som händer om och om igen. varför kan det inte hända något som inte hänt innan. varför måste det alltid sluta på samma sätt. ALLTID
alltid när jag släpper garden och slappnar av.
alltid när jag släpper garden och slappnar av så får jag ett slag under bältet.
alltid när jag släpper garden och slappnar av.
ALLTID

jag är rädd
rädd för att känna
rädd för att tro
rädd för att hoppas
rädd för sveket

jag är rädd för att bli kär
jag är rädd för känslan

jag är rädd för att bli kär
för att blotta mej
för att stå där naken

jag är rädd för att lämnad
lämnad kvar tomhänt
jag är rädd för det som kommer efter kärleken
jag är rädd för att bli sårad

det känns alldagligt. precis som vanligt. som alla andra dagar. men en dag är väl inte en annan dag lik. varenda dag är unik. född för att komma med något speciellt. men dagen kan kanske inte vara speciell för alla. vissa dagar kommer ju förståss vara speciella för alla. om man tar 11 september som ett exempel. den dagen kommer ju betyda någonting för alla. mamman till den dagen måste vara stolt. kanske inte om man tänker på vad det hända på den dagen utan mer att den dagen kommer aldrig att glömmas bort. försvinna. den kommer alltid någon att minnas. även om alla som levde den dagen dör så kommer folk fortfarande minnas den dagen. men nu. nu känns det som att dagen i dag är som vilken jävla dag som hellst. vad är det som är så speciellt med just denna dagen. förutom att jag och gänget jag ska jobba med sen kommer ha ju helvetiskt mycket att göra sen så vi kommer säkert tappa fem kilo var för att vi kommer att få springa runt där som galna sniglar. var just sniglar kom in i bilden vet jag inte. för sniglar är ju inte precis kända för att vara snabba. men det var nog djur som djur jag menade där. var bara att sniglar var det första som poppade upp i huvudet på mej. inte för att jag gillar sniglar. nej nej. dom är bara slemmiga och äckliga. usch fy och blä. men vad jag vill komma fram till är nog att dagarna just nu kkänns väldigt alldagliga. inget speciellt. inte det att jag har det tråkigt just nu. bara att det varken är dagar då man mår skit eller dagar då man flyger på moln. kom på tal om tavlor med en och kände då att jag vill måla. har inte gjort det på ett bra tag nu. men det är just det att jag inte känner att jag är inpirerad att måla. känske just för att livet känns så alldagligt just nu. oftast så målar jag ju tavlor till någon. om jag då inte får en ide jag bara måste få utrycka med lite färg. eller jag har ju en väns pappa som vill att jag ska måla en bild på hans motorcykel. problemet är bara att han inte har skickat en bild till mej. när jag såg honom senast så skyllde han på att han inte visste hur man bifogar en bild i ett mail. men jag får väl tro honom. vad annars ska man göra. jaja. just nu spelar det inte så stor roll. klarar mej ett tag till utan att måla. fast det skulle i och för sig vara helt underbart att få med sej en tom tavla och lite färg och sätta sej på ett berg och blicka ut över havet och bara få ner känslan. kanske känslan av hur vinden känns i ansiktet. eller hur havet luktar. eller bara hur vattnet rör sig. men det får bli nån annan dag för nu ligger mina färger och tavlor nedpackade i en låda i garaget. får väl leta upp det någon dag.

det var så jävla typiskt. har letat efter ett par skor jag har velat ha ganska länge nu. eller väldigt länge. ett par skor som jag verkligen har velat ha. men jag har inte hittat dom någonstans. eller jag kan väl inte påstå att jag har letar frenetiskt. men ändå. jag har i vilket fall som hellst velat ha dessa skor ett tag nu. det är det som är det viktiga. så satt jag en dag och sökte runt hemma på datorn för att kolla upp om det var några skoaffären i närheten som skulle kunna ha dessa skor. javisst där fanns dom. jag hittade till och med två ganska lika fast ändå inte. men med att denna butikskedja hade över sjuhundra modeller skor på sin hemsida så var min tanke väldigt självklar. det är ju ganska logiskt att inte varje affär har alla dessa olika modeller. så efter att ha suttit där och kollat och suktat efterdessa skor så tänkte jag ju att det skulle vara smartast att ringa ut och kolla om de hade skorna så jag inte skulle behöva åka ut i onödan. inte för att jag hade så mycket bättre för mej. men det är ju ändå lite onödigt. ringde då ut och kollade. nä det ena paret hade de inte så då frågade jag ju självklart om de hade den andra modellen. självklart så hade de ju inte det heller. så blev jag då sittandes där i stolen. nästan lite ledsen. för jag ville ju verkligen ha skorna. närmsta affär utöver dessa var affären som liggen i göteborg. men det känns ju faktist väldigt onödigt att åka hela vägen till göteborg för ett par skor. de skulle ju bli väldigt dyra då. med att de inte var så billiga redan från början. så ag blev som sagt sittandes där i stol lite nedstämd. men vad är det för stil. bli ledsen för att en affär inte har de skor du vill ha. så det var juinte så mycket jag kunde göra åt saken så det var ju bara att skita i det för tillfället. men så kom dagen. jag skulle bara ut och köpa lite mat och strosade runt där. vad ser jag inte då om sånna skor som jag vill ha. jo självklart. och de var till ett riktigt bra pris. så det var ju inte så mycket att säga till om. skorna fick följa med mej hem. men sen kommer vändningen. hade på mig skorna för första gången idag när jag var ute och gick. vad händer då om inte att jag för världens skavsår redan efter fem minuter. så himla typiskt. men vad ska man göra. gick ju barfota hem. men får väl gå med sockar och plåster på mej nu i början tills dom blir ingågna och härliga.

ursäkta mej för mina otroligt tråkiga inlägg. men min hjärna känns helt tom på ideer. men det är inte mitt problem för det är inte jag som läser. jag bara ordbajsar.

vackert väder
inga hajar

men vart tog det vackra vädret vägen

ännu ett år har gått. det medför att jag med ännu ett år har ökat min siffra. den siffran som beskriver mitt liv. mina levnadsår. min livserfarenhet då också kanske. jag vet inte. men något har jag väl lärt mig under detta år. det vore ju konstigt om jag inte hade lärt mig någonting. även om jag inte är som alla andra så borde jag ju va som alla andra på just den punkten. att man lär sig något nytt hela tiden alltså. för det vore ju ologiskt om jag inte hade gjort det. har ju faktist lärt mig att bygga ett egendesignat bord. vilket var jävligt jobbigt och jävligt krävande. finns ju saker här i livet som är lättare. fast det finns ju en massa saker som är mycket jobbigare också. det kan jag lova er. har gjort mycket i livet som är jobbigare än att bygga mitt eget bord efter mina egna ritningar och skisser. fast det blev ett fint bord. jävligt stolt om jag får säga det själv. fick massa positiv kritik från lärarna och folk runt omkring mig. kan ju stolt som jag är säga att jag faktist fick ett stipendie för mitt jobb. det är inte att leka med. fast så bra trodde jag inte att det var. eller jag älskade det ju själv. men lärarna brukar inte alltid tycka som jag gör. så lite chockad blev jag faktist. nämen det var inte det jag var inne på. det var inte detta jag skulle säga. men så virrig som jag kan vara ibland så går jag från en sak till en helt annan sak. kan göra det igen bara för att. sitter här i en soffa. en soffa som inte är min. en soffa som är placerad på andra sidan sverige. alltså på andra sidan än där jag har spenderat det mesta av min tid de senaste tre åren. fast nu är ju de tre åren över jag även jag har placerat mig på andra sidan sverige igen. blev det virrigt. jag hoppas det. den delen av sverige jag snackar om är ju självklart det västra sidan. västkusten närmare bestämt. eller om jag ska vara ännu mer precis så uddevalla. mer precis borde jag inte vara av de skäl att den som bor här kanske inte vill att det ska publiceras här. jag vet inte. eller orkar inte fråga kanske. då kommer jag ur mitt "flow". eller mitt "blaha blaha-ande" kanske rättare sagt. men som sagt sitter jag här i en soffan som inte är min. så långt har vi kommit fram till. denna soffan är brun för en som undrar. soffans ägare är min bästaste martina. och hennes sambo då förståss. men det är ju inte lika viktigt. för det var ju inte det jag blaha-ade om. denna martina ville att jag skulle skriva att jag sitter här i soffan och när jag vände mig om så var det enda jag såg en martina kommandde ut ur badrummet. nyduschad och med en handduk somd et enda som täckte hennes kropp. kan ju bre på att det var som att allt rörde sig i slowmotion. håret flög efter henne som det gör när det gör sig som bäst. etc. okej det var kanske inte riktigt så det var. hon kom ut ur duschen med en handduk om sej och håret avr ruffsig och vått. men kan ju försöka göra henne glad genom att skriva det där första så kan hon ju hoppa över att läst det som kom efter. men jag sitter i alla fall i hennes soffa och försöker roa migsjälv genom att skriva en massa osammanhängande saker för att fördriva tiden. jag ska snart hoppa på min cykel för att cykla hem i denna värme som pågår utanför. hoppas bara jag inte blir allt för genomsvett i mitt cyklande. men man ska väl inte hoppas för mycket. kanske borde jag bara cykla i neförsbackarna och gå resten. är ju ändå ganska skönt ute. om man går då vill säga. nä fan. nu börjar till och med tycka att detta börjar balla ur totalt. man ska ju sluta på topp säger vissa. vilket betyder att jag borde ha slutat för längesen. om jag änns skulle ha skrivit nått. men får la avsluta med en bild istället. här kommer då en bild på de bordet jag snackade om tidigare. alltså mitt egendesignade och egentillverkade bord.

jaha. okej. då var nybro avklarat. slut. finito. that's it. så enkelt e de. eller det kanske det inte är. känns inte som att det är slut. har fortfarande en känsla av att jag ska komma tillbaka efter sommaren. precis som de andra åren. har inte ens velat säga hejdå. tycker inte om det. känns så hemskt. vaddå lixom. kommer jag aldrig se dessa underbara människor igen. aldrig. aldrig. så klart att man säger saker om att man måste träffas och allt sånt där. men hur stor är chansen att man verkligen träffas igen. vill inte vara sån. för jag vill verkligen träffa dessa människor igen. men jag vet hur lätt det blir att tiden bara går. man fortsätter att prata om hur kul det skulle vara att träffas. men händer det någonsin. chansen är liten. varför är det så mycket lättare att säga det. är det att vi egentligen inte menar det. det hoppas jag verkligen inte. för jag vill träffa dessa männinskor igen. verkligen. helt ärligt. vi kanske ses igen efter sommaren en snabbis om vi kan boka in så att alla kommer ner och hämtar sina produkter efter att utställningen är klar samtidigt. det skulle ha varit underbart. men hur många tror att det kommer att hända. jag vill tro på det men man måste ju vara realistisk ibland. fast bara ibland. jag vill nog inte enns inse att jag kanske aldrig kommer träffa dom igen. som sagt vill jag inte säga hejdå. så istället för det har jag gått runt och sagt att vi ses på måndag istället. det får nog mig att må bättre. men har inte enns insett att jag ska flytta snart. okej att det ligger grejer överallt som är halvvägs påväg ner i lådor. hyllorna börjar bli tomma. men jag blundar för det. kommer nog inte fatta det förrän lägenheten är tom och jag inte har kvar nycklarna på min nyckelknippa. som idag. fattade inte riktigt att min vän hade åkt förrän jag gick dit tidigare idag för att lämna nycklarna till bostadsgubben och lägenheten var helt tom. det fanns inte ett spår kvar efter att hon hade bott där. det enda jag hade kvar var nycklarna. men nu har jag inte enns det. jag gillade inte lägenheten när den var tom. kändes som att den skrattade elakt mot mig. satt där på golven med ryggen mot väggen och försökte leta spår efter henne. men inte någonstans. lägenheten skrattade åt mig. jag är lämnad kvar här i nybro i min lägenhet med bara minnen kvar. folk åker härifrån. dagen efter åker några till. jag sitter här i min soffa med underbara minnen som jag aldrig vill glömma. dom kommer nog bli lite suddiga i kanterna. skärpan kommer nog försämras lite. men jag kommer alltid att minnas. även fast bilden blir lite suddig. jag har inte fällt en tår än. inte en enda. vill inte inse. inse att detta är slutet på detta kapitel. nu börjar nästa kapitel i boken. det jag undrar nu är om några av huvudpersonerna i det tidigare kapitlet kommer att finnas kvar in i nästa. jag vill tro det. fast jag har ju inte enns insett att ett nytt kapitel börjar snart. om det inte redan har börjat.

nu e de snart slut. slut på projektet. slut på denna utbildningen. slut med skolan. slut med nybro. slut. bara slut. det ska bli riktigt skönt när detta projektet är klart. då jag hoppas att denna jävla huvudverken jag haft till och från i några veckor försvinner. det måste den ju göra. är väl bara sömnbrist, stress, press, nervositet, konstigt väder och kanske lite sjukisbaciller blandat i en fin mix som skapar detta helvete i mitt huvud. vill bara att det ska försvinna.

långsamt. långsamt. det går så långsamt. jag håller andan. inte långt kvar. snart kan man andas igen. snart. snart är allt klart. förhoppningsvis klart. allt måste vara klart. klart. måste skynda. men det går långsamt. allt för långsamt. måste hinna. hinna med allt. allt som måste göras. det som måste hinna göras klart. det som ska vara klart när tiden är slut. när man står där och ska ha någonting att visa. jag vill ju ha någonting att visa. vill inte stå med händerna tomma.

förresten. varför är det värst väder här på södra östkusten. det är fint väder i nästan hela sverige. eller kommer att bli fint väder. men här är det bara regn och moln.