curramolla

ännu ett år har gått. det medför att jag med ännu ett år har ökat min siffra. den siffran som beskriver mitt liv. mina levnadsår. min livserfarenhet då också kanske. jag vet inte. men något har jag väl lärt mig under detta år. det vore ju konstigt om jag inte hade lärt mig någonting. även om jag inte är som alla andra så borde jag ju va som alla andra på just den punkten. att man lär sig något nytt hela tiden alltså. för det vore ju ologiskt om jag inte hade gjort det. har ju faktist lärt mig att bygga ett egendesignat bord. vilket var jävligt jobbigt och jävligt krävande. finns ju saker här i livet som är lättare. fast det finns ju en massa saker som är mycket jobbigare också. det kan jag lova er. har gjort mycket i livet som är jobbigare än att bygga mitt eget bord efter mina egna ritningar och skisser. fast det blev ett fint bord. jävligt stolt om jag får säga det själv. fick massa positiv kritik från lärarna och folk runt omkring mig. kan ju stolt som jag är säga att jag faktist fick ett stipendie för mitt jobb. det är inte att leka med. fast så bra trodde jag inte att det var. eller jag älskade det ju själv. men lärarna brukar inte alltid tycka som jag gör. så lite chockad blev jag faktist. nämen det var inte det jag var inne på. det var inte detta jag skulle säga. men så virrig som jag kan vara ibland så går jag från en sak till en helt annan sak. kan göra det igen bara för att. sitter här i en soffa. en soffa som inte är min. en soffa som är placerad på andra sidan sverige. alltså på andra sidan än där jag har spenderat det mesta av min tid de senaste tre åren. fast nu är ju de tre åren över jag även jag har placerat mig på andra sidan sverige igen. blev det virrigt. jag hoppas det. den delen av sverige jag snackar om är ju självklart det västra sidan. västkusten närmare bestämt. eller om jag ska vara ännu mer precis så uddevalla. mer precis borde jag inte vara av de skäl att den som bor här kanske inte vill att det ska publiceras här. jag vet inte. eller orkar inte fråga kanske. då kommer jag ur mitt "flow". eller mitt "blaha blaha-ande" kanske rättare sagt. men som sagt sitter jag här i en soffan som inte är min. så långt har vi kommit fram till. denna soffan är brun för en som undrar. soffans ägare är min bästaste martina. och hennes sambo då förståss. men det är ju inte lika viktigt. för det var ju inte det jag blaha-ade om. denna martina ville att jag skulle skriva att jag sitter här i soffan och när jag vände mig om så var det enda jag såg en martina kommandde ut ur badrummet. nyduschad och med en handduk somd et enda som täckte hennes kropp. kan ju bre på att det var som att allt rörde sig i slowmotion. håret flög efter henne som det gör när det gör sig som bäst. etc. okej det var kanske inte riktigt så det var. hon kom ut ur duschen med en handduk om sej och håret avr ruffsig och vått. men kan ju försöka göra henne glad genom att skriva det där första så kan hon ju hoppa över att läst det som kom efter. men jag sitter i alla fall i hennes soffa och försöker roa migsjälv genom att skriva en massa osammanhängande saker för att fördriva tiden. jag ska snart hoppa på min cykel för att cykla hem i denna värme som pågår utanför. hoppas bara jag inte blir allt för genomsvett i mitt cyklande. men man ska väl inte hoppas för mycket. kanske borde jag bara cykla i neförsbackarna och gå resten. är ju ändå ganska skönt ute. om man går då vill säga. nä fan. nu börjar till och med tycka att detta börjar balla ur totalt. man ska ju sluta på topp säger vissa. vilket betyder att jag borde ha slutat för längesen. om jag änns skulle ha skrivit nått. men får la avsluta med en bild istället. här kommer då en bild på de bordet jag snackade om tidigare. alltså mitt egendesignade och egentillverkade bord.